Utspelet av Tobé (M) om barn och kriminalitet rimmar inte med barnkonventionen

Häromdagen presenterade Tomas Tobé – Moderaternas kriminalpolitiske talesperson – ett dokument om behandlingen av minderåriga som stod i riskzonen eller redan hade dragits in i allvarlig kriminalitet. Själv betonade han nu särskilt ett av förslagen: att ansvaret för dessa barn borde flyttas från socialtjänsten till kriminalvården.

Redan det förslaget kan ge intrycket att vad han och partiet var ute efter var ”hårdare tag” mot dessa minderåriga. En läsning av hela det program som är utgångspunkten för Tobés utspel bekräftar den bilden med råge.

Där står: ”Konkret handlar det om större fokus på inlåsning, övervakning och kontroll”. Vidare föreslås att omedelbara omhändertaganden ska tillgripas i större utsträckning. Fotboja skulle kunna användas redan under en förundersökning.

FN:s barnkonvention innehåller två utförliga artiklar om bemötandet av barn som av olika skäl kommit klammeri med rättvisan (artiklarna 37 och 40). En huvudpunkt är att ”fängslande eller andra former av frihetsberövande av ett barn … får endast användas som en sista utväg och för kortast möjliga tid”.

Den FN-kommitté som har till uppgift att övervaka och främja genomförandet av konventionens normer har i en utförlig kommentar till de två artiklarna understrukit vikten av att barn inte utsätts för frihetsberövande (CRC/C/GC/10).

Kommittén är inte naiv, dess ledamöter är självfallet medvetna hur svåra dessa fall av vilseförda unga grabbar kan vara (jag har själv suttit i kommittén). Det gäller verkligen att hitta meningsfulla alternativa åtgärder för att ge dessa unga en chans till nystart.

Statens Institutionsstyrelse, SiS, har den uppgiften. Den ska vara redo att ge individuellt anpassad tvångsvård och behandling av ungdomar med psykosociala problem. Och det självfallet inom de ramar vi kommit överens om när vi utarbetade och ställde oss bakom barnkonventionen.

Om Tobé skulle vilja bidra till en konstruktiv diskussion vore det mer meningsfullt att föreslå förbättringar i den verksamhet SiS bedriver, snarare än att förflytta frågan till en enhet inom Kriminalvården som inte existerar.

 

Share and Enjoy

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *