Viktigt för kommissionen om jämlikhet: det börjar i barndomen

Tankesmedjan Tiden och Unga Örnar lade nyligen fram en rapport med rubriken ”En jämlik barndom – rekommendationer för ett jämlikt samhälle”. Den rapporten, till vilken jag hade kunnat bidra, innehåller en serie konkreta förslag och utmynnar i kravet på en nationell handlingsplan. Vår förhoppning var att denna fråga skulle tas upp i valdebatten, och det seriöst.

Nu har regeringen beslutat tillsätta en särskild kommission om jämlikhet. Det är givetvis mycket positivt och innebär naturligtvis inte att de mer självklara åtgärderna måste avvakta kommissionens slutrapport. Dess bidrag blir särskilt viktiga i de frågor som kommer att kräva djupare analys för att säkerställa att åtgärderna mot klyftorna blir bestående. En av kommissionens prioriteringar måste självfallet bli att se vad som kan göras för att utjämna barns livschanser.

Det behövs verkligen en satsning på barns jämlikhet – och det av flera skäl. Effekterna på lång sikt är mycket större om utgångspunkterna justeras i tidig ålder. Men det är inte bara de långsiktiga aspekterna av barns jämlikhet som är viktiga. Barn lever här och nu och har självfallet rättigheter redan i dag. 

De rättigheterna formuleras inte minst i FN:s barnkonvention som vi bundit oss för att respektera. Barnets bästa ska vara överordnat, alla barn har rätt till bra liv och utveckling, till att inte diskrimineras och att få möjlighet att påverka situationer som rör dem. Snart, den 1 januari 2020 bir den konventionen svensk lag vilket ökar betydelsen av en nationell handlingsplan. 

Rapporten från Tankesmedjan Tiden och Unga Örnar angav några av de områden där behovet av ingående reformer är uppenbara. Kommissionen har därmed fått en ”dagordning” för en viktig del av dess viktiga arbete:

 1.       Jämlika ekonomiska förutsättningar

 Idag lever 234 000 barn i ekonomisk utsatthet, de flesta i familjer med svårigheter. Det behövs riktade insatser inom politiken för att komma åt detta. Det behövs bland annat en översyn av skattepolitiken, bostadsbidragen och hela bostadspolitiken, arbetsmarknadspolitiken, inklusive rätten till heltid, formerna för försörjningsstöd samt anpassning till personer med funktionsvariationer.  

 2.       Jämlikhet oavsett boendeort 

När Sverige granskats FN-kommittén har vi kritiserats för att här råder stora geografiska olikheter. Barn behandlas olika beroende på i vilken kommun eller region de råkar ha sitt boende. Därför krävs en energisk politik för att utjämna skillnaderna mellan olika delar av landet.  

 3.       En jämlik skola 

Dagens svenska skola är inte jämlik. Det avspeglas i studieresultat med stora skillnader mellan skolor på olika orter. Alla som behöver stöd i lärandet behöver få det. Skolan behöver vara läxfri och det fria skolvalet bör avskaffas. 

 4.       En jämlik tillgång till fritid 

Alla barn ska ha rätt till lek och fritid enligt barnkonventionen, men i verkligheten råder stora skillnader. Transport till aktiviteter behöver ses över, kollektivtrafik bör vara kostnadsfri och barn med funktionsvariationer liksom nyanlända barn ska ha samma tillgång som andra. 

 5.       Ett jämlikt och tryggt boende 

Alla barn har inte ett drägligt boende, och vissa har inget boende alls. Vräkningar av barnfamiljer bör förbjudas. En utbyggnad av hyresrätter till rimliga kostnader är viktigt.  

 6.       En human och jämlik asylpolitik 

Flyktingbarn far illa, också i Sverige. Deras situation har försvårats genom de nya lagar som stiftats efter november 2015. Arbetet inom EU för att fler medlemsstater ska anamma en barnvänlig flyktingpolitik måste fullföljas.   

 7.       Jämlikhet oberoende av funktionsvariation 

Det händer fortfarande att barn med funktionsvariationer exkluderas och isoleras i samhället. Tillgång till skola och fritid och övriga sociala sammanhang ska vara lika stor för alla barn. 

 8.       Jämlika stödåtgärder mot psykisk ohälsa 

Den psykiska ohälsan slår särskilt hårt mot utsatta barn som eventuellt saknar ett välbehövligt skyddsnät. Elevhälsan behöver stärkas och barnens möjligheter till hjälp genom BUP måste utökas. 

 9.       Ett jämlikt inflytande 

Det behövs kanaler för att möjliggöra barns jämlika inflytande. Alla politiker och andra beslutsfattare bör bli utbildade i barnkonventionen och barns rättigheter. En lokal barnombudsman bör även finnas i varje kommun.  

Vår slutsats är att sådana genomgripande satsningar skulle inte bara positiva få effekter för barnen här och nu utan dessutom bidra till ett bättre, mer enat framtida samhälle för alla.

 

Share and Enjoy

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *